نبذة مختصرة : Ekonomiskt bistånd utgör det yttersta och sista skyddsnätet i det norska välfärdssystemet, och ärenden om ekonomiskt bistånd beslutas av Nav (Nye arbeids- og velferdsforvaltninga). Besluten om ekonomiskt bistånd fattas utifrån individuella bedömningar som grundas i både aktuell lagstiftning och individens livssituation. Syftet med denna studien är att studera hur handläggare inom Nav upplever att socialfaglig kompetens och den individuella bedömningen påverkar beslutsfattandet inom ekonomiskt bistånd. Studien ämnar även att belysa hur professionellt omdöme används i det praktiska arbetet, samt vilka faktorer som upplevs vara de mest avgörande för kvaliteten i besluten. Studien genomfördes med en kvalitativ metodansats och baseras på tre semistrukturerade intervjuer med handläggare som arbetar med ekonomiskt bistånd vid ett Nav-kontor i Norge. Intervjuerna analyserades med hjälp av riktad innehållsanalys, och tolkades i relation till domänteori samt Lipskys teori om gräsrotbyråkrater. Studiens resultat visar att den socialfagliga kompetensen upplevs som central för att kunna fatta välmotiverade och rättssäkra beslut. Handläggare med socionomutbildning beskrivs ha en större förmåga att använda ett helhetsperspektiv där klientens livssituation, aktuell lagstiftning och etiska överväganden vägs samman. Studien visar även att den individuella bedömningen är både nödvändig och komplex, samt att användandet av skön är en förutsättning för att kunna fatta beslut baserade på individens behov. Det framkommer samtidigt att variationer i hur skön används kan bidra till skillnader i beslutsfattandet. Socialfaglig kompetens, individuellbedömning och professionellt omdöme framträder som tätt sammankopplade och avgörande för kvaliteten i beslutsfattandet inom ekonomiskt bistånd. Studien belyser även risker med bristande socialfaglig kompetens, och pekar på vikten av att stärka den professionella kompetensen inom Nav för att säkerställa likvärdiga och professionella bedömningar.
Processing Request
No Comments.