Contributors: Kristianstad University, Faculty of Education, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Originator; Kristianstad University, Faculty of Education, Learning in Language and Literature (LiLL), Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Learning in Language and Literature (LiLL), Originator; Kristianstad University, Faculty of Education, Department of Secondary Teacher Education, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för ämneslärarutbildning, Originator
نبذة مختصرة : Kritiskt tänkande är en kompetens som i stor utsträckning förknippas med högre utbildning. Om vi riktar blicken mot lärarutbildningen och mitt eget ämne svenska konstaterar jag att ordet ”kritiskt” förekommer i flertalet av våra kursplaner, till exempel ska studenten efter genomgången kurs ”kunna reflektera kritiskt kring språkförhållanden i Norden ur ett historiskt, intersektionellt och ämnesdidaktiskt perspektiv” (Högskolan Kristianstad, 2022). Men vad som avses med att ”reflektera kritiskt” är på intet sätt alltid självklart. Emellertid tycks detta vara ett generellt problem inom högre utbildning. Enligt flertalet forskare är det ofta otydligt och bitvis motsägelsefullt hur kritiskt tänkande definieras, bearbetas och fördjupas i undervisning (Bexell & Kalm, 2017; Moore, 2013; Berglund, 2022). Universitetskanslersämbetet menar exempelvis att lärarstudenterna inte ges tillräckliga möjligheter att utveckla sin kritiska förmåga (Utbildningsdepartementet, 2021). Min uppfattning är att vi som arbetar i lärarutbildningen behöver diskutera begreppet kritiskt tänkande och arbeta mer explicit och systematiskt med definitioner, metoder och bedömning i hela utbildningen, exempelvis genom konstruktiv länkning (Elmgren & Henriksson, 2015) mellan mål, undervisning och examination. Mot denna bakgrund är syftet i föreliggande kunskapsöversikt att reflektera kring forskning om kritiskt förhållningssätt i högre utbildning med ett särskilt fokus på lärarutbildningen. Mina frågeställningar är följande: • Vilka likheter/olikheter kan urskiljas i hur kritiskt tänkande inom högre utbildning definieras och hur kan dessa förstås? • Hur tillämpas kritiskt tänkande, till exempel med avseende på konstruktiv länkning, i högre utbildning och vilka didaktiska implikationer kan identifieras?
Processing Request
No Comments.