Item request has been placed! ×
Item request cannot be made. ×
loading  Processing Request

Anticoagulants in kidney disease

Item request has been placed! ×
Item request cannot be made. ×
loading   Processing Request
  • المؤلفون: Welander, Frida
  • نوع التسجيلة:
    Electronic Resource
  • الدخول الالكتروني :
    http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-216166
    Umeå University medical dissertations, 0346-6612 ; 2261
  • معلومة اضافية
    • Additional Titles:
      Blodförtunnande vid njursjukdom
    • Publisher Information:
      Umeå universitet, Avdelningen för medicin Umeå : Umeå University 2023
    • نبذة مختصرة :
      Background: Patients with chronic kidney disease (CKD) and atrial fibrillation (AF) are at high risk of ischemic stroke. Evidence is lacking if patients with advanced CKD or on dialysis benefit from oral anticoagulants (OAC) as stroke prophylaxis. There is also no clear evidence on the safety and efficacy of prophylactic anticoagulants (PAC) in the prothrombotic state nephrotic syndrome (NS). Aims: To investigate effectiveness and risks of oral anticoagulants as stroke prophylaxis in chronic kidney disease with atrial fibrillation To examine the role of warfarin treatment quality as a predictor for ischemic stroke and bleeding in CKD To investigate benefits and risks with prophylactic anticoagulants in patients with nephrotic syndrome and elucidate risk factors for thrombosis and bleeding Methods: A cohort of patients with non-valvular atrial fibrillation (NVAF) and CKD GFR category 3–5 (G3–G5) or on dialysis (G5D) was created by combining data from national health care- and quality registries between 2009-2018. Included registries were the Swedish Renal Registry, AuriculA, The Stroke Register and The Swedish National Patient Register. G3 was defined as GFR 30-59ml/min/1.73m2, G4: 15-29, G5: <15, G5D: on dialysis. Paper I compared patient time on warfarin with patient time on no OAC treatment using Cox regression. Paper II compared DOAC and warfarin using the same methods. Paper III investigated the effect of increasing warfarin treatment quality, measured as individual time in therapeutic range (iTTR). Primary outcomes in paper I-III were ischemic stroke and major bleeding. Paper IV, a retrospective medical records study included adults with NS between 2010-2019 in the county of Västernorrland, Sweden. Outcomes were venous thromboembolism (VTE), bleeding and death. Patients divided into PAC- and no PAC group were compared using Fisher’s exact test. Patient time was divided into serum/plasma (S/P)-albumin intervals and VTE- and bleeding rates were calculated. Re
      Bakgrund: Kronisk njursjukdom, CKD, definieras som ihållande nedsatt njurfunktion, mätt som nedsatt filtrationshastighet i njurens små kärlnystan eller andra tecken på njurskada, såsom äggviteläckage i urinen. CKD kan orsakas av flera olika sjukdomar som till exempel diabetes, högt blodtryck eller inflammation i de små kärlnystanen (glomerulonefrit). CKD delas in i stadier där stadium 3 innebär moderat nedsatt njurfunktion, stadium 4 är allvarligt nedsatt njurfunktion och stadie 5 innebär att patienten så småningom behöver njurtransplanteras eller starta dialys (stadium 5D). CKD drabbar upp till 10% av befolkningen och bidrar till ökad risk för en rad följdsjukdomar inklusive hjärtrytmrubbningen förmaksflimmer. Av patienter med CKD stadium 4–5 har upp till 20-25% förmaksflimmer. När hjärtats förmak flimrar står blodet mer still och får chans att levra sig, bilda blodproppar. Detta kan leda till att små proppar lossnar, far i väg från hjärtat till hjärnan och orsakar stroke. Patienter med förmaksflimmer i den allmänna befolkningen behandlas ofta med blodförtunnande läkemedel, antikoagulantia, för att förhindra stroke. Traditionellt sett har man använt den blodförtunnande medlet warfarin. Det senaste decenniet har nya blodförtunnande läkemedel, DOAK, börjat dominera. Patienter med mer än moderat nedsatt njurfunktion har till största del uteslutits från stora randomiserade läkemedelsprövningar (RCTs) av antikoagulantia. Detta beror delvis på att CKD i sig medför ökad blödningsrisk. Därför är det oklart om patienter med allvarligt nedsatt njurfunktion och förmaksflimmer ska ha blodförtunnande, eller om den ökade blödningsrisken medför att antikoagulantia ska undvikas. Nefrotiskt syndrom är ett specialfall av njursjukdom som innebär ökad risk för venösa proppar. Traditionellt sett har dessa patienter behandlats med förebyggande blodförtunning, men det saknas studier på dess effekt och säkerhet. Syftet med våra studier var att undersöka nytta och risk med blodförtunning
    • الموضوع:
    • Note:
      application/pdf
      English
    • Other Numbers:
      UPE oai:DiVA.org:umu-216166
      0000-0003-1111-7215
      urn:isbn:978-91-8070-181-5
      urn:isbn:978-91-8070-180-8
      1416036026
    • Contributing Source:
      UPPSALA UNIV LIBR
      From OAIster®, provided by the OCLC Cooperative.
    • الرقم المعرف:
      edsoai.on1416036026
HoldingsOnline