نبذة مختصرة : Bakgrund: Hörselnedsättning är ett vanligt hälsoproblem som kan ha en rad psykosociala följder. För att utvärdera dessa används vanligen frÃ¥geformulär. I nuläget saknas det en kartläggning över vilka frÃ¥geformulär som används, om de är validerade och hur de är översatta. Syfte: Studien syftade till att kartlägga frÃ¥geformulär som mäter psykosociala aspekter i svensk hörselvÃ¥rd och se ifall de har utvärderats gällande validitet och reliabilitet samt hur de har översatts till svenska. Metod: En enkätundersökning sammanställdes frÃ¥n redan insamlade data frÃ¥n olika verksamheter i Sverige och en litteratursökning gjordes där sammanlagt sju artiklar granskades. Resultat: Endast 14 verksamheter (41%) av 34 använde frÃ¥geformulär som mäter psykosociala aspekter. För mÃ¥nga verksamheter saknades klinikbeslut om att använda frÃ¥geformulär och majoriteten av verksamheterna fick välja själva vilka som skulle användas. Det fanns en betydande variation av frÃ¥geformulär mellan verksamheterna, men Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS), Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) och Montgomery-Asberg Depression Rating Scale (MADRS) var mest förekommande. Formulären användes främst vid behovsutredningsbesök. De professioner som använde frÃ¥geformulären i högst utsträckning var kuratorer och psykologer. FrÃ¥geformulären användes främst för vuxna i yrkesverksam Ã¥lder, pensionärer och personer med depression, Ã¥ngest och utmattning. Majoriteten av verksamheterna har inte gjort nÃ¥gra förändringar av frÃ¥geformulären. Samtliga verksamheter använde svenska versioner av formulär. Sju artiklar hittades som behandlade följande frÃ¥geformulär: Beck Depression Inventory (BDI), MADRS, HADS, Tinnitus Handicap Inventory (THI), Insomnia Severity Index (ISI), (KEDS) och Mental Fatigue Scale (MFS). Samtliga visade pÃ¥ god validitet men HADS, ISI, KEDS och MFS saknade adekvat intern konsistens. Samtliga saknade information om hur översättningsprocessen gÃ¥tt till. ...
No Comments.