نبذة مختصرة : Arbete stÃ¥r tätt förknippat med vÃ¥rt själv och hur vi väljer att identifiera oss. Arbetslöshet kan därför orsaka svÃ¥righeter för människan när det gäller livsstil och levnadsstandard, tillsamÂmans med hur hon ser pÃ¥ sig själv. Än svÃ¥rare kan det upplevas när omgivningen tillskriver individen etiketter och egenskaper baserat pÃ¥ om hon är i arbete eller inte. Tidigare studier har visat hur makt spelar in när det gäller diskurser kring arbete och arbetslöshet, och hur samÂhället talar om detta. Diskurser styrs bland annat baserat pÃ¥ vem som hÃ¥ller i agendan och pÃ¥ historiska kontexter. Syftet med den här uppsatsen är därför att undersöka hur arbetslöshet konstrueras diskursivt i publikationer frÃ¥n Regeringen. Genom att undersöka hur sprÃ¥ket i sÃ¥Âdana publikationer används kan det bidra med förstÃ¥else för hur politisk makt utövas och pÃ¥Âverkar framställningen av arbetslöshet. Uppsatsen har skrivits med en socialkonstruktionistisk ansats med en diskursanalytisk metod som fokuserar pÃ¥ tre teman: moral, mervärde och makt. Temana tar avstamp i de teoretiska perspektiv som studien utgÃ¥r ifrÃ¥n, nämligen Zygmunt Baumans teori om arbetsetik, Beverley Skeggs och självets värde samt slutligen Michel Foucaults teori om makt. Resultatanalysen visar att moral, mervärde och makt konstrueras diskursivt genom att mÃ¥la upp bilder av arbete och arbetslöshet pÃ¥ polariserande vis. Arbete tillskrivs mÃ¥nga goda egenÂskaper medan arbetslöshet i sin tur antas kantas av viss misär. Vidare visar resultatanalysen att konstruktionen av den arbetslöse delas upp i tvÃ¥ versioner: den framgÃ¥ngsrike arbetslöse och den misslyckade arbetslöse. Den framgÃ¥ngsrike arbetslöse är prestigelös och villig medan den misslyckade arbetslöse i sin tur är oärlig och moraliskt förkastlig – och vad än värre lyckas den inte heller fÃ¥ nÃ¥got arbete. Resultaten stÃ¥r nära förbundna med teorier om arbetsetik och hur moraliska värden ingjuts i arbete, samt hur makt operationaliseras ...
No Comments.