Lärarperspektiv på hållbar utveckling i gymnasieskolans samhällskunskap : En kvalitativ intervjustudie om hur samhällskunskapslärare ämnesdidaktiskt motiverar stoffinnehåll

Syftet med den här studien var att undersöka hur samhällskunskapslärare på gymnasiet ämnesdidaktiskt motiverar stoffinnehåll i sin undervisning för hållbar utveckling. Undersökningsmetoden i studien är kvalitativ med en teoristyrd ansats och de två teorierna som ligger till grund för studien är frontlinjebyråkratteorin och Shulmans kunskapsteori. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade enskilda intervjuer, därefter blev dataunderlaget föremål för tematisk analys. Datainsamlingen avgränsades till Norrbotten och Västerbotten. Totalt medverkade fem skolor och sju lärare. Studiens resultat visade att stoffet samhällskunskapslärare väljer är mångsidigt, exempelvis livsmedelspriser, omställningsbeslut som berör fordon eller gruvdriften i Sveriges nordligare delar. Nutida omvärldshändelser stod oftast i centrum av lärarnas stoffurval men historiska utvecklingar förekom. Lärarnas motiveringar av stoffurvalen uppvisade en varierande komplexitet men det valda undervisningsstoffet hade ofta anknytningar till olika kursmoment i samhällskunskapen, exempelvis privatekonomi eller globalisering. Lärarnas motiveringar för sina val av stoffinnehåll handlade exempelvis om att eleverna ska få förståelse för bakomliggande faktorer till samhällets hållbara omställning eller för att det som stoffinnehållet behandlar medför socioekonomiska och miljömässiga påverkningar för eleverna och samhället. Avslutningsvis, lärarnas undervisning införlivade vanligtvis samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling, även om undantag förekom. Graden av de tre dimensionernas genomslag i undervisningen varierade beroende på hur lärarna hade tolkat styrdokumenten om hur de ska arbeta med hållbar utveckling i olika kurser. Oavsett kurs var det den sociala dimensionen av hållbar utveckling som fick mest genomslag. ; The purpose of this study was to examine how civics teachers at upper secondary schools motivate educational content in a subject didactic manner within their teachings for sustainable development. The study used a qualitative ...