نبذة مختصرة : FrÃ¥n 2000-talets början och framÃ¥t har de svenska elevernas resultat i PISA och TIMMS successivt sjunkit. Ã…r 2012 hade Sveriges resultat i PISA-testet, i ämnet matematik, sjunkit ned under OECD-ländernas genomsnitt. I sin rapport Ã¥r 2009 pÃ¥visar Skolinspektionen betydande brister i matematikundervisningen. Dessa tvÃ¥ faktorer ligger till grund för regeringens satsning, 'Matematiklyftet', som för lärare och skolledare genomfördes under Ã¥ren 2012 till 2016. Vi ställer frÃ¥gan: Har läroböckerna genomgÃ¥tt samma "didaktiska lyft" som lärarna? För att ta reda pÃ¥ detta undersöker vi den kognitiva nivÃ¥n pÃ¥ uppgifterna i sex läroböcker för Ã¥rskurs sju. Vi undersöker ocksÃ¥ om de fyra nyaste läroböckerna hjälper eleverna att se att liknande problem (analoga problem) kan lösas pÃ¥ olika sätt. I Sverige har fÃ¥ studier gjorts pÃ¥ uppgifter i läroböcker för matematik inom grundskolan och vilken kognitiv nivÃ¥ de representerar. Däremot finns det jämförande studier mellan de kognitiva nivÃ¥erna i testerna PISA, TIMMS och Nationella prov. Dessa visar pÃ¥ att ungefär samma kognitiva krav ställs i de olika testerna för att nÃ¥ samma betygsnivÃ¥. Vi gör en tillbakablick i utbildningshistorien och senare forskning för att förstÃ¥ varför läroboken används som den gör idag och vilken betydelse läroboken har bÃ¥de för elever och lärare i klassrummet. Grunden för att förstÃ¥ varför vi behöver kognitivt svÃ¥rare uppgifter hämtar vi frÃ¥n kognitiv utvecklingspsykologi. För att undersöka vilka kognitiva nivÃ¥er matematiska uppgifter har använder vi en metod som NCTM i USA har utvecklat. I den andra undersökningen tar vi hjälp av en metod utvecklad av Ahl & Helenius. Resultatet av vÃ¥r undersökning visar att alla läroböcker har en klart övervägande del uppgifter pÃ¥ lägre kognitiv nivÃ¥. Dessa utgör mer än 70% av alla uppgifter. Endast den äldsta läroboken (utgiven 1995) har "färdiguträknade" exempel pÃ¥ högre kognitiv nivÃ¥. TvÃ¥ av de nyare läroböckerna ...
No Comments.