نبذة مختصرة : Irländskfödda Johannes Scottus Eriugena (c. 810-877) verkade som teolog vid Karl II:s hov i det västfrankiska riket. Unikt för honom var att han kunde både grekiska och latin och ägnade sig åt att sammanföra grekiska och latinska kyrkofäders tänkande. I sitt filosofiska, exegetiska och teologiska verk Periphyseon kartlägger han varats ursprung och mål med hjälp av Augustinus, Ambrosius, Dionysius Areopagita, Gregorios av Nyssa, Gregorius av Nazianzus och Maximus Bekännaren. Eriugena är också en självständig tänkare. Den här uppsatsen lyfter fram några aspekter av hans tolkningar av Genesis 1-3 som ger honom hans särprägel som exeget. Kännetecknande för Eriugena är bl.a. att han hävdar att Bibeln ska tolkas allegoriskt. I uppsatsen belyses att hans allegoriska metod leder honom till en tolkning av paradiset som en framtidsvision. Han tar avstånd från den historiska tolkningen av Bibeln som Augustinus gör i De Genesi ad litteram. Kännetecknande för Eriugenas tänkande är också att det utgår från en systematisk nyplatonism. Uppsatsen visar hur detta kommer till uttryck i hans tolkning av Genesis 1-3. Ett övergripande syfte med uppsatsen är att väcka intresse för det teologiska tänkandet som föregick renässansen och för tidig medeltid i synnerhet. Genom det här arbetet hoppas jag inspirera till ett ökat intresse för tidig medeltid som en källa till intellektuell fördjupning.
Processing Request
No Comments.