Elevers självkänsla : En intervjustudie om hur lärare förhåller sig till och arbetar med självkänsla hos elever

Begreppet självkänsla innebär kännedom om det egna jaget. Enligt forskare har en god självkänsla en betydande effekt på vår livskvalité. Trots stora olikheter används begrepp inom självbildsforskningen ofta synonymt med varandra i vardagstal. Om detta skulle ske i vetenskapliga sammanhang är det allvarligt, då det kan leda till felaktiga slutsatser. Detta arbete fokuserar på vad läraren kan göra för att stärka den enskilda elevens självkänsla i klassrummet. De lärare som deltagit i undersökningen är rörande överens när det kommer till barns självkänsla. Samtliga respondenter har tankar om begreppets betydelse och vikt, även om svaren skiljer sig något. Litteraturöversikten och intervjuerna visar att det finns mycket läraren kan göra för att stärka eleverna i klassrummet. En negativ parameter är tyvärr tidsbrist, vilken medför att lärarna inte alltid räcker till för de elever som är i behov av att stärka självkänslan. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur medvetna dagens lärare är när det gäller självkänsla, vilken vikt de lägger vid begreppet samt om de aktivt arbetar med att stärka den enskilde elevens självkänsla. Det finns en påvisad problematik när det gäller att identifiera elever med låg självkänsla. Det har därför även varit av intresse att ta reda på om verksamma lärare själva anser sig ha lätt för att identifiera låg självkänsla bland eleverna. Undersökningen är genomförd enligt kvalitativ metod och innefattar sex stycken intervjuer med lärare som alla är verksamma inom grundskolan. Lärarna i undersökningen anser sig ha relativt lätt att identifiera låg självkänsla hos barn. Studier och min undersökning visar att lärare identifierar självkänslan hos barn genom att se till vissa typiska karaktärsdrag. Forskning visar dock att det finns stora svårigheter att upptäcka de elever som har lägst självkänsla i en klass. Detta är mycket oroande då de barn som behöver uppmärksammas och stärkas mest istället riskerar att glömmas bort. Det kan genom detta arbete konstateras att lärarens ...