نبذة مختصرة : Internationellt har 1,4-dioxan uppmärksammats som en sÃ¥ kallad "contaminant of emerging concern, CEC". Anledningen till detta är att det är ett ämne som i allt högre grad pÃ¥visas i dricksvatten och att ämnet är klassat som möjligt cancerogen. I Sverige har ämnet hit in tills uppmärksammats i begränsad omfattning. Detta uppdrag syftar till att ta fram information om 1,4-dioxan som ska utgöra underlag för att inom ett separat uppdrag göra en bedömning av om ämnet kan utgöra en sÃ¥ kallad contaminant of emerging concern inom arbetet med förorenade omrÃ¥den i Sverige. AnvändningsomrÃ¥det för 1,4-dioxan är främst som stabilisator i klorerade lösningsmedel. Det är främst i 1,1,1-trikloretan (TCA) som behovet av stabilisatorer är som störst. Det finns även uppgifter om att ämnet används som lösningsmedel, och att 1,4-dioxan kan finnas som en förorening i kosmetika, livsmedelstillsatser, livsmedelsförpackningar, läkemedel, gummikemikalier, ytbeläggningar samt i pesticider. 1,4-dioxan är ocksÃ¥ en biprodukt vid tillverkning av polyetylentereftalatplast (PET). Det finns ingen information om att 1,4-dioxan har tillverkats i Sverige. Däremot har ämnet importerats och använts i Sverige. Statistik över användningen finns att tillgÃ¥ frÃ¥n 1992 och framÃ¥t. Denna visar att mängden som har använts har varit relativt konstant under perioden 1992 - 2019, med en dipp under en knapp tioÃ¥rsperiod frÃ¥n 2006. Hur mycket som har använts innan 1992 är inte känt. Anmärkningsvärt är att antalet företag som har rapporterat en användning av 1,4-dioxan har ökat kraftigt det senaste decenniet, vilket indikerar en bredare användning av ämnet. Baserat pÃ¥ data över användningen av 1,1,1-trikloretan i Sverige görs bedömningen att mängden 1,4-dioxan som har ingÃ¥tt i klorerade lösningsmedel historiskt sett antagligen har varit större än de mängder 1,4-dioxan som har importerats. 1,4-dioxan är klassat av flera organisationer som att vara misstänkt cancerogent. USEPA gör ...
No Comments.